Förbjud pälsdjursfarmning

Säg nej till kommersiell hundkapplöpning!

DETTA KAN DU GÖRA?

Om jag ser någon slå sin hund?

All aga, allt slående och hårt fostrande eller bestraffande av djur är förbjudet. Förövaren kan bli dömd för brott mot djurskyddslagen. Om personen ifråga utsätter djuret för lidande som inte blott varit av obetydlig intensitet och varaktighet kan handlingen leda till straff för djurplågeri. Det beror på situationen vad den som bevittnar misshandel ska göra. Om man ska ha en chans att kunna hjälpa djuret varaktigt bör man noga observera vad som händer, antal slag/sparkar, om de är hårda, var de träffar, hur hunden beter sig etc. Ylar hunden? Försöker den komma undan, och lyckas den? Vilken sorts hund är det? Hur ser förövaren ut? Kön, ungefärlig ålder, klädsel, andra kännetecken? Var och när händer detta? På vilket avstånd befinner du dig? Det optimala är förstås om hunden kan veterinärundersökas så fort som möjligt. Det är polisen som ska ombesörja detta. Råden ovan kan tyckas okänsliga. Håller någon på att misshandla sin hund svårt, ingriper man kanske hellre och försöker avbryta handlingen. Jag vill ändå peka på vad som blir avgörande för det fortsatta händelseförloppet. Utan ett vittne som gjort konkreta iakttagelser och som står fast vid sin berättelse blir det inget åtal och hunden blir kvar hos misshandlaren. Därför måste man försöka att hålla sig kall och lägga märke till så mycket som möjligt.

Vart vänder jag mig?

Råden nedan beror delvis på hur mycket du ser av djurhållningen. Bor du granne, är hemma och ser djuren hela dagarna eller passerar du med på regelbundna tider morgon och kväll? Ser du djuren flera gånger om dagen? Skulle du omedelbart notera om någon besökte djuren nattetid? Ljud av fordon? Ljuskäglor?

Svårigheten med dessa fall har att göra med att det enligt lag räcker med olika skötselåtgärder 12 gånger per dygn. Motsvarande problem kan uppstå när man misstänker att sällskapsdjur lämnats åt sitt öde oviss tid i en bostad. Anmälaren är direkt i underläge mot djurhållaren, som givetvis säger att djuren får skötsel och tillsyn på udda tider som anmälaren inte noterat. Ibland har flera grannar, djurvänner eller förbipasserande kunnat gemensamt kontrollera djurhållningen under så pass lång tid att det varit ställt utom tvivel att djuren inte fått någon som helst tillsyn under ett eller flera dygn. Då kan och ska myndigheterna agera. Man tror gärna att man kommer ihåg allt, men det är klokt att föra anteckningar över vad man ser och vid vilka tider.

Vart vänder jag mig?

Rent generellt kan man säga att man har nytta av att ta reda på vilka lagliga krav som finns på djurhållningen. Här kan man lämpligen ta kontakt med djurskyddsinspektören, informera sig om vad som gäller och be att få en kopia på senaste inspektionsrapporten över djurhållningen. Rätten att få ta del av handlingarna skyddas av grundlag och de ska utlämnas utan dröjsmål. Om djurskyddsinspektören lovar att en inspektion ska göras, kan man be att få kopia på den rapport som kommer att upprättas. Eller också avvakta en tid och beställa rapporten. För djurens skull, håll fortsatt koll på hur situationen är.

Hur ska jag bete mig om det ser riktigt allvarligt ut?

Det finns arter och grader av misskötsel och underlåtenhet. Ingenting lägre än djurskyddslagstiftningens krav ska accepteras. Vid åsynen av djur som förefaller påverkade av befarade brister i djurhållningen är situationen allvarlig. Ser man djur som ser sjuka ut, har sår och skador, går illa, beter sig avvikande, ligger misstänkt länge, kalvningar som verkar besvärliga osv.

Bör man genast anmäla vad man sett till polisen och samtidigt kontakta djurskyddsinspektören eller miljöchefen och förvissa sig om att inspektion snarast görs. Slutligen ska sägas, att om man är missnöjd med vad djurskyddsinspektören gjort eller inte gjort kan man alltid vända sig till länsveterinären vid länsstyrelsen och begära kontroll i någon form. Begär kopia på handlingar i ärendet. Man kan också göra anmälan till JO om man anser att en myndighet eller representant för myndigheten gjort något fel. JO: s granskning är dock huvudsakligen inriktad på kontroll av att formella regler efterlevs. Däremot har JO sällan möjligheter att bedöma och "överpröva" myndighetens bedömning av huruvida grund för ett ingripande förelåg eller inte, i vilken status djur då befann sig osv. Det finns också ett brott, "tjänstefel", som kan aktualiseras i vissa fall.